Som ni vet så gillar jag ju inte barn.

Eller, framförallt gillar jag inte föräldrar. För det är ju inte barnens fel att de är så sjukt ouppfostrade. Skriker, kletar snor och springer runder och stör.

Nä, barnen har jag nog en del sympati för ändå, men föräldrar som kör över hälarna på en med sina barnvagnar eller som inte säger till ungarna när de kletar snor på kassadisken, de står inte högt i kurs.

En dag när jag kom ut låg det en liten tjej mitt i gatan med sin cykel. Hon var jätteledsen och hade slagit sig. Hennes kompis stod skräckslagen brevid och visste inte vad hon skulle göra. Då kan man ju inte vara helt kännslokall och bara gå förbi (även om en hel del gjorde det), utan då har jag ändå någon slagt empati som knuffar fram mig för att hjälpa till. Bar bort cyklen och hjälpte henne in på trottoaren så hon inte skulle bli påkörd.

Sen kommer någon vuxen och börjar leda bort dem. Hon tittade knappt på mig och då kommer ilskan fram igen! Var fanns hennes empati?

"-Hallå, är du hennes mamma eller något?" Hör jag mig själv säga.

Då var det kompisens mamma. Kunde hon inte ens ha tackat mig? Hon sket i vem jag var eller hur det hade gått för tjejen nästintill mekaniskt började hon bara plocka med sig dem hemmåt... suck.

Idag stod en liten kille och grät och ropade efter sin mamma nedanför några balkonger när jag gick hem från MAXI. Famnen täcktes av en fotboll och i handen hade han en tennisboll. Han var inte stor, men då mitt intresse är lika stort för barn som för bilar, jag kan säga vilken färg bilen hade, men märket har jag noll koll på, så vet jag inte hur gammal han kan ha varit.

Jag frågade då honom om han tappat bort sin mamma eller om han inte kom in. Först hörde jag inte alls var han slörvlade om... Men han tog med mig till andra sidan huset och pekade på sin storebror och sa att han kastade bollar på dörren så han ite kunde komma in.

Då blev jag arg igen. Vilken respektlös jävla snorunge rent ut sagt som inte släppte in sin lillebror. Jag kom inte på något bra att säga till den större killen. Jag bara glodde på honom o snällt fick lillbrosan komma in då. Mina blickar tycktes räcka.

ååhhh... idag ska jag iväg o kolla på massa roliga saker. En sak som jag ska köpa och som jag tänkte plocka fram på söndag på vår ettårsdag.

Vågar inte riktigt skiva vad det är, risken finns att sambon har hittat min blogg.

Känns pirrigt o nervöst!

Vill bara skrika ut vad jag ska köpa!!

Ahh! Hemma efter att ha jobbat stängning. Blev tidiga idag. Grymt skönt! Trodde det skulle ta längre tid eftersom det ska komma en kontrollant imorgon och kolla. Igår hade de loggat ur vid 02:30, men vi blev klara 01:00. Kan man känna sig lite duktig och stolt faktiskt. Min station gick helt igenom också, inget behövdes göras om.

På vårt jobb är det väldigt hirarktiskt. Vår chef får bete sig i stort sett hur som hellst, säger man emot får man sparken. Ifråasätta är något man absolut inte gör. Detta är outtalade regler som alla känner till. Dock så hörde jag för första gången en skiftledare säga till en medarbetare häromdagen att absolut inte ifrågasätta beställarens order!

Det var intressant. Första gången någon uttalar det så konkret vad jag har hört.

Hirarkin ser ut ungefär såhär:

-Ägarna

-Skiftledarna

-Produktions och serviceansvariga

-"gammla" skiftmedarbetare och timmanställda ("gammal" är man om man jobbat där mer än 6 månader.)

-Nya skiftmedarbetare

-Nya timmanställda.

Medarbetarna är knappt världa vatten... Helt sjukt!

Imorgon ska jag förbereda inför föreläsningen om tävlingspsykologi på kvällen. Måste handla fika och så skulle jag ha med mig någon förlängningssladd eller något till föreläsarens projektor. Måste leta upp det där mailet.

Blev många bilder idag, eller ja, igår blir det ju.

Gillar bilder! Tror jag ska ha mer bilder i min blogg.

Nu ska jag sova min skönhetssömn.